Säkerhetscentrum

Polisen och kommunen lovar att gemensamt jobba för:

• att öka upptäckten av narkotikabrott, främst bland personer i åldern 21 år och yngre, med syfte att minska bruket av narkotika.
• öka den upplevda tryggheten i de centrala delarna av Tranås.
• arbeta långsiktigt med trafikmiljön inom Tranås kommun.

Aktiviteter

Polisen ska i kommunen, i syfte att bidra till en säker trafikmiljö, genomföra minst trettio (30) trafikkontroller per år.

Polisen lovar att genomföra minst femton (15) riktade insatser för att upptäcka fler narkotikabrott bland unga.

Polisen ska öka den upplevda tryggheten i centrala Tranås genom ett aktivt användande av lagen om berusade personer (LOB) och polislagen (PL).

Kommunen lovar att tillsammans med polisen genomföra krogkontroller.

Kommunen ska genomföra informationssatsningar och sprida nationella kampanjer med syfte att motverka langning av alkohol och tobak.

Återkommande samverkansmöten mellan kommunen och polisen gällande medborgarlöftena genom arbetsmodellerna SSPF (skola, social, polis, fritid) och EST (effektiv samverkan för trygghet).

Uppföljning

Medborgarlöftena kommer att följas upp kontinuerligt och presenteras här och på polisens hemsida; polisen.se. Arbetet kommer även att återrapporteras i kommunfullmäktige.

Vad är ett medborgarlöfte

Samverkan mellan polis och kommun är en nödvändighet för att kunna arbeta effektivt med det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Löftena handlar om konkreta aktiviteter som kommun och polis tillsammans kommit överens om för att öka tryggheten och minska brottsligheten.

Medborgarlöften fokuserar på den lokala lägesbilden och på sådant som de som bor och verkar i ett område upplever som viktigast för att känna sig trygga och säkra.

Lägesbild

Erfarenheter från medarbetare, underrättelsebild, trygghetsmätning och Tranås kommun visar på att narkotika är ett problem i Tranås. Tillgången är relativt god. Det är viktigt att kunna bryta ett narkotikabruk så tidigt som möjligt för att minska lidandet och kostnader för samhället.

Utifrån polisens trygghetsmätning och erfarenheter från polisens medarbetare har det framkommit att centrummiljön i Tranås upplevs som otrygg.

Trafikmiljön har enligt samma källor en stor påverkan på tryggheten i Tranås kommun.

Kommuner mot brott är en ny lag som tydliggör Tranås kommuns ansvar för brottsförebyggande arbete. Den 1 juli trädde den nya lagen i kraft som ger kommunerna ett tydligt ansvar för att det samlade brottsförebyggande arbetet ska bedrivas effektivt och kunskapsbaserat.

Den nya lagen Kommuner mot brott

Enligt lagen Kommuner mot brott (2023:196) ska kommunerna ta fram en lägesbild, en åtgärdsplan utifrån den identifierade lägesbilden och kartläggning av brottsligheten. Lagen lyfter även vikten av organisatoriska förutsättningar med anpassade organisationsstrukturer och roller för arbetet med ekonomisk brottslighet. Kommunerna får även ett samordningsansvar för det brottsförebyggande arbetet, för att tillsammans med andra aktörer som polis förebygga brott.

Det brottsförebyggande arbetet i kommunen innefattar många olika typer av åtgärder, såväl inom egna verksamheter som på allmän plats. För ökad effektivitet och kvalité kommer samverkansformer utvecklas och fler aktörer knytas till arbetet, för att ytterligare stärka förmågan att arbeta kunskapsbaserat.

POSOM som står för psykiskt och socialt omhändertagande vid större olycka eller kris. POSOM består av representanter från olika verksamheter inom kommunen som socialtjänst, elevhälsa, kyrka och primärvård. Huvudsyftet är att skapa lugn och försöka lindra i akuta situationer och därigenom förebygga psykisk ohälsa på lång sikt.

POSOM aktiveras av Insatsledare på Räddningstjänsten.

Stöd vid stora och/eller oväntade händelser

I samband med olyckor, dödsfall och andra liknande plötsliga händelser kan människor bli utsatta för starka intryck och känslomässiga påfrestningar. En del upplever olika efterverkningar lång tid efteråt. Hur man reagerar vid en plötslig händelse varierar från person till person och även från situation till situation. Det kan vara viktigt att få stöd och träffa andra som varit med om liknande händelser för att känna samhörighet.

POSOM arbetar i ett akut skede för att skapa trygghet och ge omsorg till drabbade och anhöriga. Ett gott omhändertagande har betydelse för att minska stressreaktioner och förebygga framtida sjukdomstillstånd.

Ibland vid större händelser öppnas det en samlingslokal i samarbete med någon av kyrkorna där man kan samlas och få stöd. Vid en sådan samling är det personerna i POSOM som möter drabbade och anhöriga.

SSPF (Skola Socialtjänst Polis Fritid)

Ett brottsförebyggande arbete på universell, selektiv eller individuell nivå, med ungdomsproblematik som kriminalitet och drogmissbruk.

Målgrupp

Barn och ungdomar upp till 18 år, men det förekommer att man arbetar även med ungdomar upp till 21 år. De som blir föremål för insatser i form av SSPF-samverkan har på något sätt väckt oro i sin omgivning – hos familj, skola, polis eller fritidsverksamhet. Den unge befinner sig i risk för att utvecklas negativt och har redan debuterat i någon form av normbrytande beteende.

Syfte

Att förhindra och att förebygga att ungdomar hamnar i kriminalitet, rekryteras till kriminella gäng och/eller inleder missbruk. Målet är att ungdomarna ska ha en fungerande skolgång och ett liv fritt från kriminalitet och droger.

Innehåll och genomförande

SSPF är ett brotts- och drogförebyggande arbete som utgår från samverkan kring grupper och individer. Arbetet bygger på en fast struktur och dagordning, återkommande möten och gemensamma åtagandeplaner.

En styrgrupp bestående av representanter från de fyra ingående parterna (skola, socialtjänst, polis och fritid). Styrgruppens deltagare samverkar kring strategier och mål för arbetsgruppen, för resurser och andra förutsättningar för arbetsgruppens insatser, för budget och för beslut om metodutveckling.

En arbetsgrupp eller operativ grupp med representanter från de fyra parterna som har mandat att fatta beslut om resurstilldelning. På arbetsgruppens möten delas dagordningen upp mellan det allmänna (exempelvis nulägessituationen i området och en kalender med gemensamma åtaganden) och individarbete. Idén är att nya ärenden kan identifieras utifrån allmänna diskussioner om problemen i det lokala området.

En SSPF-samordnare (eller flera) som både samordnar arbetet och kan utföra arbete direkt gentemot ungdomar. Koordinatorn deltar i både arbets- och styrgruppsmöten.

En central del i SSPF-arbetet är att inhämta samtycke från vårdnadshavaren eller från ungdomen själv om han eller hon är över 15 år. Det går vanligen till så att någon av samverkansparterna, som fattat oro för den unge, informerar vårdnadshavaren om SSPF och samtidigt inhämtar samtycke till informationsutbyte.

EST - Effektiv samordning för trygghet

Effektiv samordning för trygghet - EST - är ett arbetssätt och samarbete där olika aktörer rapporterar in händelser för att kunna planera och genomföra åtgärder där det behövs.

Syftet med EST är att genom strukturerad samverkan effektivisera det kunskapsbaserade brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet som polis, kommun och andra aktörer utför. Målet är att öka tryggheten i offentliga miljöer genom att minska och förebygga brott och otrygghet genom tidiga insatser innan - eller när - problem uppstår.

En gång i månaden rapporterar interna verksamheter i kommunen och externa verksamheter som privata bostadsbolag, polis, bevakningsföretag in händelser eller iakttagelser. Det kan till exempel handla om skadegörelse, otrygga platser, incidenter mot anställd, arrangemang med mera. Rapporterna samlas i en aktuell lägesbild.

Åtgärder där det behövs

Utifrån informationen som kommer in samordnar, planerar och genomför aktörerna åtgärder där det behövs. Både på kort och lång sikt.

Det kan till exempel vara att öka insynen i parker eller på skolgårdar så att platser blir överblickbar för förbipasserande och inte ett tillhåll där man kan utföra skadegörelse eller begå andra brottsliga handlingar ostört i skymundan.