När barnen blir färre påverkas personalen i förskolan

Bakgrunden är ett minskat barnantal

I hela Sverige föds det färre barn, och enligt SCB:s befolkningsprognoser kommer antalet barn i förskoleåldern att minska under de kommande åren. Eftersom förskolan finansieras utifrån hur många barn som är inskrivna, minskar också de medel som barn- och utbildningsförvaltningen får till verksamheten när barnantalet går ner.

För att behålla balans mellan verksamhet och kvalitet, och samtidigt använda resurserna på ett hållbart sätt, behöver Tranås kommun anpassa organisationen till det nya läget.

Färre barngrupper med samma personaltäthet

När antalet barn i kommunen minskar blir det också färre barngrupper. Det betyder att personalstyrkan kommer minskas för att verksamheten ska vara i balans med de nya förutsättningarna. Samtidigt vill vi vara tydliga med att storleken på grupperna och förhållandet mellan barn och personal förblir detsamma som i dag.

Personaltätheten i förskolan kommer alltså inte minska, även om det totala antalet medarbetare blir något färre.

Hur påverkar detta arbetsbelastningen?

Flera medarbetare har uttryckt oro över att förändringen kan öka arbetsbelastningen. Men eftersom personaltätheten blir oförändrad, kommer arbetsbelastningen per medarbetare att vara densamma som idag.

– Vi vet att många inom förskolan upplever att arbetsbelastningen är hög som det är idag. I det här fallet handlar förändringen inte om att minska vuxennärvaron, utan om att följa utvecklingen när barnantalet sjunker och barngrupperna blir färre. Det blir alltså inte fler barn per pedagog än idag, förklarar Helene Olofsson, verksamhetschef för förskola i Tranås kommun.

Hur påverkas förskollärare och barnskötare?

En fråga som många har ställt handlar om fördelningen mellan förskollärare och barnskötare.

Tranås kommun har i dag en högre andel förskollärare än genomsnittet i landet, och målsättningen är att behålla vår fördelning på cirka 60 procent förskollärare och 40 procent barnskötare.

– Nu när organisationen står inför förändringar behöver vi hålla fast vid den balansen. Förskollärare har en längre utbildning och därmed en högre lönenivå. Alla medarbetare är viktiga, och om andelen förskollärare skulle öka skulle den totala personalstyrkan behöva minska ännu mer, vilket i sin tur skulle påverka personaltätheten. Med den nuvarande fördelningen kan vi behålla den personaltäthet vi har i dag. Om balansen förändras riskerar varje barn att få tillgång till färre vuxna, säger Helene.

Vad innebär förändringen för barnen?

För barnen innebär förändringen ingen skillnad i personaltäthet då det kommer att vara lika många vuxna per barn som i dag.

Det kan däremot bli en något större rotation bland pedagogerna än vanligt, utöver den naturliga rörlighet som redan finns i verksamheten när medarbetare till exempel går i pension, byter arbete eller är föräldralediga.

Vi förstår att frågor väcks

Det är naturligt att förändringar inom förskolan väcker frågor, både hos personal och vårdnadshavare. Många undrar varför kommunen inte tar tillfället i akt att behålla fler medarbetare nu när barngrupperna minskar.

– Den frågan är fullt förståelig. Vi hade gärna sett att vi kunde förstärka personaltätheten, men eftersom förskolan finansieras utifrån hur många barn som är inskrivna, minskar även resurserna när barnantalet går ner. Vi måste därför anpassa organisationen så att verksamheten är hållbar både pedagogiskt och ekonomiskt, säger Helene.

Vad innebär förändringen för den som blir av med sin tjänst?

I samband med anpassningen kommer kommunen att se över organisationen och vid behov genomföra omplaceringar eller, om det krävs, uppsägningar.

Samtidigt vill vi lyfta att det inom organisationen finns en naturlig rörlighet, där medarbetare regelbundet går i pension, byter arbete eller av andra skäl lämnar sin tjänst. Den rörligheten minskar behovet av uppsägningar.

Kommunen kommer i första hand att undersöka möjligheten till omplaceringar inom andra verksamheter innan uppsägningar blir aktuella. Arbetet sker i nära dialog med de fackliga organisationerna för att processen ska vara så trygg och rättvis som möjligt.

En långsiktig och hållbar planering

Förändringen planeras att träda i kraft hösten 2026. Fram till dess pågår planering, riskbedömningar och fackliga förhandlingar.

– Målet är att skapa en långsiktigt hållbar organisation där vi kan behålla kvaliteten i förskolan även när barnantalet minskar. Vi gör det här för att kunna fortsätta erbjuda en trygg, lärorik och stabil förskola för Tranås barn, säger Helene.

Vanliga frågor och svar i korthet

Kommer barnen märka någon skillnad?

För barnen innebär förändringen ingen skillnad i personaltäthet då det kommer att vara lika många vuxna per barn som i dag. Det kan däremot bli en något större rotation bland pedagogerna än vanligt.

Vad betyder det för arbetsbelastningen?

Arbetsbelastningen förblir densamma eftersom personalresurserna minskar i samma takt som barnantalet. Det blir inte fler barn per pedagog än idag.

Varför påverkas både förskollärare och barnskötare?

Kommunens mål är en fördelning på 60 procent förskollärare och 40 procent barnskötare. Om andelen förskollärare ökar ytterligare skulle personalkostnaderna stiga, vilket skulle innebära färre anställda totalt och därmed ökad arbetsbelastning färre vuxna per barn.

Varför kan vi inte bara behålla all personal nu när det blir färre barn?

Förskolans finansiering följer antalet inskrivna barn. När barnantalet sjunker minskar även de resurser som finansierar verksamheten.

När börjar förändringen gälla?

Förändringen planeras att träda i kraft hösten 2026.